30/04/2015
Då sitter vi här igen. På balkongen som blickar ut över barnhemmets gård. Det är mörkt och fuktigt och vi hör barnen leka nedanför - precis som varje kväll då vi sitter här tillsammans och summerar dagen, men ikväll är det annorlunda.
Ikväll lägger vi oss med vetskapen om att vi imorgon ska lämna dessa fyrtiotvå underbara barn som nästan blivit våra egna under denna månad. Känslorna går inte riktigt att sätta ord på. Det känns vemodigt, tomt och nästan ofattbart att åka ifrån dessa barn, som så många gånger blivit lämnade.
Medan vi skriver kommer Emanuel upp på balkongen.
Emanuel är 15 år och den äldsta killen på barnhemmet. Alla i gänget har umgåtts med honom mycket och vi har kommit varandra nära. Vi ser direkt att det inte är som det ska och han berättar för oss hur ledsen han är att vi ska åka i morgon. Tårarna strömmar och han kan inte riktigt förstå varför vi imorgon måste åka tillbaka till Sverige. Vi försöker förklara att vi måste tillbaka till våra familjer och våra jobb för att ha råd att resa till Ghana, men han vill inte riktigt förstå och det gör ont, så ont att det värker i hjärtat.
Vår sista dag med barnen har varit det där lilla extra. Som ni vet sedan tidigare så älskar barnen vatten och vi valde därför att ta med hela gänget tillsammans med barnhemmets personal på en dagsutflykt till stranden.
Man vet att barn brukar bli peppade av strand och lek men aldrig har vi skådat en sådan genuin lycka!
Efter bad hade vi köpt glass, dricka, bröd och frukt som barnen glatt mumsade på medan det spontana stranddiscot tog form. Innan vi åkte hem igen höll alla på att dansa och sjunga med i deras favoritlåtar. En fantastisk dag!
När vi valde att göra detta projekt så ville vi först av allt göra det för vår egen skull. Vi ville våga göra det vi tror på och visa att allt går bara man vill. Och att sedan få göra det tillsammans med er kändes självklart, då den bästa av lycka är den man delar tillsammans med andra.
Vi hade en idé om att engagemang i alla sammanhang gör skillnad - och det har vi tillsammans med er kunnat bevisa.
Självklart hade det bästa varit om ni alla kunde se precis allt vi gjort tack vare ert stöd, men vi hoppas att ni genom vår uppdatering med text, bild och film har fått en god känsla om situationen och skillnaden ni lyckats skapa.
Vi är stolta. Väldigt stolta över att ha lyckats göra detta. Det är något vi kommer bära med oss i resten av våra liv och viktigast av allt - det är något som kommer att påverka barnens framtid till något mer positivt.
Denna resa har varit mer psykisk och fysiskt påfrestande än vad vi någonsin kunnat ana, men framförallt har det varit en resa som har gett oss otroligt mycket insikter, kärlek och kunskap om hur tacksamma vi svenskar ska vara. Hur viktigt det är att sträcka ut sina händer till dom som behöver det. Ghana har lärt oss att om man vill så kan man. Och kämpar man, blir det bättre.
Fast vår resa snart tar slut, så kommer ändå projektet att fortsätta, och vi hoppas att ni vill detsamma.
Ni kan fortsätta stötta dessa barn på barnhemmet genom att bli månadsgivare på "Love Life" som är en fantastisk organisation med Jenni Lindberg i spetsen.
Vi kan garantera att varje krona går till dessa barn, vi har själva valt att bli månadsgivare för att veta att denna resa aldrig tar slut, och barnen behöver vårt stöd även i framtiden.
I morgon fredag påbörjar vi en lång färd hem och på söndag lagom till lunch landar vi på vår älskade Skellefteå Airport.
Och ni, det här är inte sista gången ni hör från oss och Skellefteå Stöttar, det kommer mer. Det finns alltid något att göra för andra för att förändra deras tillvaro.
Tillsammans gör vi skillnad!
/Oscar, Elias, Sofia och Sandra
This is "Skelleftea Stottar - Stranden" by Tusen Tusen on Vimeo, the home for high quality videos and the people who love them.
